Påhitt om Putin-TV

Betalar man för ett abonnemang i Aftonbladet Plus (eller lägger 12 kr på att köpa pappersutgåvan) så kan man få tillgång till extramaterial, till exempel artikeln "Putin sitter säker trots protesterna" från 2011-12-12. Det ser ut att vara ett väl underbyggt reportage, där journalisten har bemödat sig om att rådfråga erkända expterter, som förre Moskva-korrespondenterna Stig Fredriksson och Ebba Sävborg. Och då borde ju allt bli rätt, eller hur?

Inte riktigt.. Här har vi ett citat om rysk TV av Stig Fredriksson som bör faktagranskas. Det han pratar om är de statligt ägda TV-kanalerna, om vilka han säger:

– Den har blivit mer och mer som den gamla Sovjet-tv:n, och rymmer inga regimkritiska röster. Så var det även under valkampanjen nu i höst. Det var inga debatter, utan bara Putin och andra representanter för Enade Ryssland som fick komma till tals

Inga debatter under valkampanjen? Låt oss ta en titt på statliga Kanal 1, vilken kan sägas motsvara svenska SVT1. Här följer några exempel på debatter de sände (jag ger länkar både till Kanal 1:s webbsajt och till YouTube, för att ha backuper ifall webbsidor försvinner med tiden).

Jabloko (liberalt, västvänligt) debatterar mot Rättvisa Ryssland (socialistiskt).

Jabloko debatterar mot Rysslands Patrioter (nationalistiskt).

Kommunistpartiet debatterar mot Jabloko.

Rättvisa Ryssland debatterar mot Liberaldemokraterna (nationalistiskt).

Kommunistpartiet debatterar mot Enade Ryssland.

Liberaldemokraterna mot Rättvisa Ryssland.

Rysslands Patrioter mot Enade Ryssland.

Rättvisa Ryssland mot Kommunispartiet.

Även andra ryska TV-kanaler har sänt debatter. Ett exempel är kanalen Rossija 24, en nyhetsdominerad statligt ägd dygnetrunt-kanal, som bland annat sände följande:

Kommunistpartiet mot Jabloko.

Rätta Saken (högerparti) mot Rättvisa Ryssland.

"Pervyj kanal" (= "Första kanalen"), en statligt ägd rikstäckande kanal:

Liberaldemokraterna mot Rättvisa Ryssland.

Man hittar även debatter i lokala/regionala TV-kanaler. Här ett exempel från TV-kanalen "St Petersburg":

Debatt mellan Jabloko och Rättvisa Ryssland

Ovanstående var alltså bara exempel på debatter. Men Stig Fredrikssons påstående var mer generellt - att inga regimkritiska röster hördes i TV. Det verkar inte riktigt stämma det heller. Här några exampel, som alla är tagna från statliga kanalen Rossija 24:

Kommunispartiets ledare intervjuas.

Jablokos ledare intervjuas.

Liberaldemokraternas ledare intervjuas.

Samtliga sju partier som deltog i valet får sina valfilmer uppspelade, i tur och ordning.

Nemtsov trixar med siffror

"Korruption stavas Putinism på ryska", skriver Boris Nemtsov i en debattartikel publicerad i Expressen. I artikeln påstås att:

En av de värsta konsekvenserna av Vladimir Putins styre är att Ryssland sjunkit ner i en avgrund av korruption.

För att ge intryck av att påståendet är förankrat i fakta så hänvisar Nemtsov till Transparency Internationals årliga undersökningar och ranking av länder med hjälp av ett korruptionsindex:

Vid Putins tillträde år 2000 låg Ryssland på plats 82 i Transparency Internationals rankning över global korruption. Under Putins presidentskap gick situationen från att vara dålig till katastrofal. 2009 hade landet halkat ned till plats 146, jämsides med Östtimor, Sierra Leone och Zimbabwe.

Här lyckas Nemtsov med konsstycket att ljuga utan att tala osanning. Med det menar jag att de siffror han nämner är (nästan) korrekta, samtidigt som tolkningen är alldeles felaktig.

Det stämmer nämligen att Ryssland låg på plats 82 i den globala korruptionsrankingen år 2000 och att de låg på plats 146 år 2009. Samtidigt är det alldeles fel att påstå att Ryssland hade "halkat ned" på rankingen. Låter det motsägelsefullt? Det är det inte. Och för att förstå varför det är på det viset måste vi börja med att titta på själva rankingen för respektive år. Figuren nedan visar hur det såg ut, med år 2000 till vänster och år 2009 till höger.



Den uppmärksamme läsaren ser kanske två detaljer:

1) Rysslands index var i stort sett oförändrat. Det gick från 2.4 år 2000 till 2.2 år 2009. Med tanke på att det är en 10-gradig skala, och att standardavvikelsen (ett mått på osäkerheten i siffrorna) var runt 1.0, så kan vi konstatera att läget var oförändrat. Korruptionen varken ökade eller minskade nämnvärt.

2) Det var betydligt färre länder som rankades år 2000, bara 99 stycken. År 2009 hade antalet rankade länder nästan fördubblats, och var nu 180.

Jämför man de två rankingarna som helhet så ser man inga belägg för Nemtsovs påståenden om att Ryssland skulle ha "sjunkit" eller "halkat ned". Siffrorna tyder snarare på att korruptionen i Ryssland är oförändrat stor. Både år 2000 och 2009 låg 80% av länderna i rankingen bättre till än Ryssland, och 20% låg sämre till. Det som ändrades var bara att fler länder tillkom.

En lustig detalj är att Nemtsov pekar ut Zimbabwe, och påstår att Ryssland år 2009 hade "halkat ned" till en nivå jämsides med Zimbabwe. I själva verket är det precis tvärtom. År 2000 hade Zimbabwe en ganska bra ranking, de låg på 45e plats, med ett index på 4.1, men år 2009 hade deras index försämrats till 2.2. Det var med andra ord Zimbabwe som halkade ned till Rysslands nivå, istället för tvärtom.

Nemtsov kunde rimligen ha kritiserat Putin för att inte ha gjort något åt korruptionen i Ryssland. Istället väljer han här alltså att påstå att korruptionen blivit värre, med hänvisning till statistik som inte alls stödjer den uppfattningen.

Transparency Internationals rapporter har jag hittat här.

Jan Blomgren är ute och cyklar

Under rubriken "Cyklister lever farligt i Moskva" har SvD:s utsände i Moskva, Jan Blomgren, låtit meddela att man i Moskva just har invigt "stadens första cykelbana". Konstigt, tänkte jag, med tanke på att jag under långa promenader i Moskva har noterat att det finns gott om utrymme att cykla på gång-/cykelbanor som är åtskilda från trafiken. Ett par exempel visas nedan, där den första bilden är tagen mitt i centrum, och visar hur man kan cykla längs Moskvaflodens strand förbi självaste Kreml.





Efter att ha läst några ryska artiklar om den nya "cykelbana" Blomgren verkar syfta på så tror jag mig ha förstått att det handlar om ett språkligt missförstånd. På ryska använder man begreppet "velosipednaja dorozjka" (bokstavligt översatt "cykelstig") för två olika svenska begrepp, nämligen "cykelbana" och "cykelfält". Problemet är att dessa begrepp har helt olika betydelser. En cykelbana är en separat cykelväg som är åtskild från biltrafik, medan ett cykelfält är ett för cyklister reserverat körfält på en gata eller väg med biltrafik. I bilden nedan visas ett sådant cykelfält som är grönmålat:



Det nya som har hänt i Moskva är alltså inte att man anlagt en cykelbana, utan att man för första gången har börjat tillämpa den västerländska idén med cykelfält i biltrafiken. Den här ryska artikeln förklarar det på ett tydligt sätt. Första meningen lyder: "V Moskve pojavilas pervaja velosipednaja dorozjka, postroennaja prjamo na ozjivlennoj avtotrasse", dvs "I Moskva har för första gången öppnats en cykelväg, byggd direkt på en livligt trafikerad bilväg". Med andra ord handlar det om ett cykelfält, inte om en cykelbana.

Jag tycker f.ö. det verkar vara en ganska dålig idé med cykefält i Moskva. Bilden ovan visar tydligt hur dumt tänkt det är. Till höger finns ju en jättefin gångbana som man kan cykla på, där man slipper trängas med bilar. Varför skall då cyklisterna tvingas ut i trafiken, och "skyddas" från bilar enbart av ett streck i asfalten? I Moskva finns gott om sådana gångbanor som är åtskilda från trafiken, och själv skulle jag nog välja att cykla där istället för i ett cykelfält.

Slentrianrapportering om Rysslands befolkningsmängd

Efter åratal av artiklar om en minskande rysk befolkning verkar det som om journalisterna inte längre bryr sig om att kolla befolkningsstatistiken innan de skriver. Alla "vet" ju att befolkningen i Ryssland alltid sjunker. Här ett exempel från DN 2011-10-21, där det hävdas att:

Rysslands befolkningar (sic!) har stadigt minskat sedan Sovjetunionens sönderfall.

När vi kontrollerar befolkningsstatistiken för 90-talet och 00-talet i Wikipedia ser vi att detta inte riktigt stämmer. Befolkningsminskningen var visserligen dramatisk några år alldeles i början av 2000-talet, men sedan har det också växlat dramatiskt i mer positiv riktning. Och år 2009 ökade Rysslands befolkning. Visserligen var det en ökning med beskedliga ca 30.000 personer, vilket inte är mycket för ett så stort land, men icke desto mindre var det en ökning. Formuleringen "har stadigt minskat" stämmer med andra ord inte riktigt med statistiken.

Befolkningsförändring i Ryssland per år, 1991-2009, enligt statistiken i Wikipedia:

Aftonbladet hittar på lite

Aftonbladet publicerade 2011-10-10 en artikel om våld mot kvinnor, med titeln "Skilsmässan tog fyra år". Det är naturligtvis är ett angeläget ämne, och förhoppningsvis bygger rapporteringen på seriös journalistik och noggrann research. Dock börjar man ana oråd efter bara några meningar. Såhär skriver Aftonbladet om situationen i Ryssland:

Om kvinnomisshandel och kvinnomord talas nästan inte alls i Ryssland. Att en kvinna dödats i sin säng av en äkta man blir aldrig ens en notis i tidningen.

Artikeln avslutas med en faktaruta, där sista punkten utvecklar resonemanget ytterligare:

I media publiceras inga uppgifter om dödligt våld i nära relationer, då det anses banalt och "privat". Domar är sekretessbelagda.

Kan detta verkligen vara sant? Låter det inte lite märkligt att dödligt våld mot kvinnor i nära relationer aldrig skulle publiceras och att domar skulle vara sekretessbelagda?

Efter några sekunders sökning på nätet hittar jag direkt ett motexempel. En man i Perm (i Uralregionen) har huggit ihjäl sin hustru med kniv, dvs ett fall av dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. Enligt Aftonbladet-artikeln skulle fallet inte ens ge en notis i tidningen och domen skulle vara "sekretessbelagd". Verkligheten tycks vara en helt annan.

Här har vi ett TV-inslag om fallet, med bilder från rättegången:



I samma sökning hittar jag en artikel i en rikstäckande tidning (Rossiskaja Gazeta) som skriver om fallet. Domen kan näppeligen vara "sekretessbelagd", eftersom vi får veta alla detaljer: En noggrann beskrivning av hur mordet gick till (att han högg ner frun med kniv, släpade ut kroppen på balkongen, och försökte göra sig av med kroppen), vilken lagparagraf han har dömts enligt (105 UK RF, mord), längden på straffet (6 år med "sträng regim", dvs straffarbete), och dessutom får vi veta mannens ålder, för- och efternamn, samt på vilken arbetsplats han arbetat. Raka motsatsen mot en "sekretessbelagd dom", alltså.

Vid fortsatt sökning på frasen "убил жену" (dvs "dödade sin fru") hittar jag andra fall av hustrumord som rapporteras i olika TV-kanaler och tidningar. Aftonbladets påstående att det "aldrig ens blir en notis i tidningen" är uppenbarligen rena fantasier, eller åtminstone en väldigt grov överdrift.

Myter om rysk emigration

I en ledarartikel i SvD 2011-09-28, med titeln "En ansiktslyftning är inte nog", så dyker den upp igen. Myten om emigrationen från Ryssland. Här formulerad på följande vis:

I Ryssland lämnar människor sin hem för att hitta en anständig framtid utomlands.

Visst låter det dramatiskt? Horder av ryssar som i desperation flyr landet. Egentligen kan man väl inte anklaga skribenten för att ljuga, för visst finns det naturligtvis några ryssar som emigrerar, och för någon andel av dessa så kanske det handlar om att "hitta en anständig framtid utomlands". Men hur som helst, låt oss titta på lite statistik.

Antal ryssar som utvandrat per år, från 1997 till 2010:



Diagrammet har jag gjort utifrån siffror från Rosstat, som är Rysslands motsvarighet till Statistiska Centralbyrån. För den som vill kolla själv, så finns siffrorna på den här engelskspråkiga sidan.

Emigrationen från Ryssland är alltså rekordlåg. Att så lite som 33.578 ryssar utvandrade år 2010 får räknas som extremt, för under samma år utvandrade nästan 50.000 svenskar. Rysslands befolkning är drygt 15 gånger större en Sveriges, så vi kan dra slutsatsen att emigrationen från Sverige är runt 20 gånger större per capita än från Ryssland!

Jag berörde ämnet rysk emigration även i ett tidigare inlägg. En rysk-amerikansk bloggare har publicerat en utförlig beskrivning av hur myten om den påstådda stora emigrationen från dagens Ryssland skapades och spreds.

DN kollar fakta?

DNs ledare 2011-09-26 har titeln "Farsen i Kreml" och innehåller bland annat dessa påståenden om tillståndet i Ryssland:

Att födelsetalen sjunker, alkoholismen breder ut sig och många unga helt enkelt flyttar från Ryssland är andra tecken på att landet har djupa svårigheter. Emigrationen är rekordstor och borde tolkas som en varningssignal.

Låt oss faktagranska några av påståendena. Rimligen borde sådana konkreta händelser som "sjunkande födelsetal" och "rekordstor emigration" kunna avläsas i statistiken.

Påstående 1: "födelsetalen sjunker"

Här kan vi börja med att titta vad Wikipedia säger om saken. I deras artikel om rysk demografi hittar jag en kurva som visar hur döds- och födelsetalen utvecklats från 1950 till 2010. Den blå kurvan, som visar antalet födslar, tycks svänga uppåt runt år 2000 och stiger sedan kontinuerligt ända fram till 2010. Tio år med stigande födelsetal, med andra ord. Raka motsatsen mot vad DN:s ledare påstår.



Nåja, man kan ju alltid tänka sig att Wikipedia innehåller felaktigheter, eller att födelsetalen har sjunkit under det senaste året. De där kurvorna slutade ju trots allt år 2010. Jag letar på IndexMundi och hittar den här kurvan, som inkluderar år 2011:



Här kan man en liten liten minskning från 2010 till 2011. Det är verkligen marginellt, men visst, med skarp syn eller ett förstoringsglas så går det att se. Enligt den vidhängande statistiken rör det sig om en minskning från 11.11 födslar per 1000 invånare år 2010 till 11.05 år 2011. (Om någon undrar hur man kan ange en siffra för 2011 redan, så beror det, enligt den förklarande texten, på att statsitiken bygger på avstämningar som görs mitt i året ("midyear"), istället för vid årsskiftet.)

Själva antalet födslar då? Är 11 födslar per 1000 invånare per år alarmerande lågt? Här är motsvarande siffror för några andra länder (siffrorna gäller 2011 och är hämtade från IndexMundi):

Ryssland: 11,05
Norge: 10,84
Danmark: 10,29
Sverige: 10,18
Belgien: 10,06
Polen: 10,01
Grekland: 9,21
Italien: 9,18
Tjeckien: 8,7
Österrike: 8,67
Tyskland: 8,3
Japan: 7,31

Kort sagt, de ryska födelsetalen hör till de allra högsta i Europa! Genomsnittet för EU anges vara 9,83. Därmed kan vi nog avfärda DNs påstående om "sjunkande födelsetal" som en källa till "djupa svårigheter" i Ryssland. Har landet "djupa svårigheter" så beror det nog på något annat.

Påstående 2: "Emigrationen är rekordstor"

Är den? Det här påståendet bemötte jag i föregående inlägg (påstående nr 4 i det inlägget), där jag visade att den raka motsatsen gäller: Emigrationen från Ryssland är rekordlåg! Antalet ryssar som emigrerade år 2010 var bara drygt 30.000, att jämföra med över 200.000 år 1999. Emigrationen minskar alltså dramatiskt, och har nu sjunkit till en nivå som är lägre än emigrationen från Sverige, även i absoluta tal. Det exakta antalet utvandrare år 2010 var 33.577 från Ryssland (enligt Rosstat) och 49.948 från Sverige (enligt Migrationsverket). Och då får man komma ihåg att Sveriges befolkning faktiskt är mindre än Moskvas..

Påstående 3: Angående längden på Putins tid i Kreml

Ett lite mer kuriöst påstående som görs i DNs ledare är följande (som de inte tänkt ut själva, utan härmar från New York Times):

Om Putin återkommer som president 2012 kan han ställa upp igen 2018 – vilket skulle innebära att han kan styra Ryssland fram till 2024. Det är bara Stalin och Brezjnev som har suttit längre i Kreml, påpekade New York Times syrligt i gårdagens tidning.

Är detta sant då? Om Putin sitter som president 2012-2024 så blir det 12 år. Han var president 2000-2008 också, så totalt blir det 20 år. Brezjnev var iofs bara generalsekreterare i 18 år (1964-1982), så det exemplet stämde bara nästan, men stämmer det att ingen utöver Stalin någonsin suttit längre i Kreml än 20 år? En titt i historieböckerna visar att Peter den store styrde Ryssland från Kreml 1682-1712, dvs i 30 år (innan han flyttade huvudstaden till St Petersburg och fortsatte att styra i 13 år till). Den som vill kan alltså tänka på Stalin, men den som vill kan istället tänka på Peter den store - en stor reformator, som moderniserade Ryssland, och räknas som en av landets mest framgångsrika ledare. Tydligen vill DN att vi läsare istället skall associera Putin med Stalin..

Blomgren och faktakollen

I artikeln "Putin tänker bli näste ryske president", publicerad i Svenska Dagbladet 2011-09-24, gör Jan Blomberg ett antal påståenden om utvecklingen i Ryssland:

Med den nya mandatperioden på sex år kan Putin stanna vid makten i tolv år och facit efter hans hittills tolv år (åtta som president och fyra som premiärminister) är dystert på de flesta områden: Korruptionen har ökat minst fem gånger, domstolar har tappat sin respekt för lagen och dömer - som i fallet med affärsmannen Michail Chodorkovskij - enligt Kremls order och annars oftast enligt önskan från den klient som betalar bäst. Ryssen i gemen har helt tappat förtroende för polis och andra myndigheter.

Och lite senare i samma text:

Många unga, välutbildade ryssar kommer också att göra sällskap med den över en miljon som redan flyttat västerut. Emigrationen de senaste tre åren påminner redan om flykten efter den ryska revolutionen 1917.

Här görs alltså fyra konkreta påståenden: 1) "korruptionen har ökat minst fem gånger", 2) "domstolar har tappat sin respekt för lagen", 3) "Ryssen i gemen har helt tappat förtroendet för polis och andra myndigheter", samt 4) "Emigrationen de senaste tre åren påminner redan om flykten efter den ryska revolutionen 1917". Det här är ganska specifika påståenden som, om de är sanna, borde gå att verifiera med hjälp av statistik eller andra fakta. Låt oss granska ett påstående i taget.

Påstående 1) "korruptionen har ökat minst fem gånger"

Korruption kan mätas på många olika sätt och det finns många institut som gör årliga mätningar, med delvis varierande resultat. En av de mest kända undersökningarna görs av Transparency International (TI). På Wikipedia hittar jag en sammanställning av TIs mätresultat för Ryssland under perioden 2002-2010, vilket täcker nio av de tolv år Blomgren syftar på. Korruptionsindex under den perioden visar följande serie: 2.7, 2.8, 2.4, 2.5, 2.3, 2.1, 2.1. Jag ser inga spår där av någon ökning med "minst fem gånger". Med TIs skala är högre värden bättre, och skalan är linjär. Att index har gått från 2.7 till 2.1 betyder alltså att Ryssland, enligt dessa siffror, har blivit lite mer korrupt, men det rör sig om en ökning med 29%, vilket är ganska långt från de "minst" 500% som Blomgren hävdar.

Kan det vara så att TI:s siffror kraftigt avviker från andra undersökningar? Världsbanken har en sammanställning av siffror från hela 22 olika institut, varav 14 har rapporterat resultat för Ryssland. Här ingår Transparency International, men också t.ex. Freedom House, The Economist och Världsbankens egen undersökning. Deras sammanställning presenteras i en graf (den finns på sid 6 i rapporten):



I den här sammanställningen betyder högre siffror mindre korruption. Den heldragna linjen i mitten är medelvärdet av de 14 undersökningarna och de streckade linjerna visar ett 90%-igt konfidensintervall. Enkelt uttryckt kan vi säga att det verkliga medelvärdet med 90% sannolikhet ligger inom det intervallet. Putin blev president årsskiftet 1999-2000 när korruptionsindex låg på 0,1. Trenden är att korruptionen minskade något under hans första år vid makten (när kurvan går uppåt betyder det alltså mindre korruption), för att sedan öka igen och till slut landa på samma värde som när han tillträdde. Även här ser vi alltså inga som helst tecken på att korruptionen skulle ha "ökat minst fem gånger". Den är snarare oförändrad,vilket iofs är ett tråkigt resultat, men alltså långt ifrån den alarmerande bild Blomgren ger med sin formulering.

Påstående 2) "domstolar har tappat sin respekt för lagen"

Även sanningshalten i det här påståendet kan vi få en uppfattning om med hjälp av Världsbankens rapport. I det här fallet finns siffror från 16 olika institut som undersökt hur väl domstolsväsendet fungerar. Grafen ser i detta fall ut såhär:



Som vi kan konstatera så var index för "rule of law" nere på ca 0,12 när Putin kom till makten årsskiftet 1999-2000 och har sedan ökat en smula till ca 0,22 där mätserien tar slut 2009. Man kan visseligen hävda att ryska domstolar har låg respekt för lagen, för 0,22 är inte precis något lysande resultat, men att de ryska domstolarna skulle ha tappat sin respekt för lagen under Putin-eran är uppenbarligen inte sant. De tappade den isåfall snarare under Jeltsins sista år vid makten, där kurvan gör en brant nedförsbacke från ca 0,3 till 0,12 på bara två år.

Påstående 3) "Ryssen i gemen har helt tappat förtroendet för polis och andra myndigheter"

För att undersöka det här påstående får vi vända oss till en annan källa, för befolkningens förtroende för myndigheterna ingår inte i de faktorer Världsbanken undersöker. Däremot finns det ett antal opinionsinstitut som under lång tid noggrant undersökt opinionsläget i Ryssland. Ett av de mest kända är VTsIOM. De har en serie undersökningsresultat där de frågat efter folks tilltro till fyra olika myndighetsgrenar: rättsväsendet, försvarsmakten, media och fackföreningarna. De frågar med andra ord inte specifikt om polisen, men däremot har de alltså en bred täckning av den andra delen av Blombergs påstående, dvs "andra myndigheter". Deras resultat för perioden 2005-2011 ser ut såhär:



Här betyder högre värden högre förtroende, och vi kan se att ryssar i allmänhet har högre förtroende för försvarsmakten och massmedia, än vad de har för rättsväsendet och fackföreningarna. Men det mest intressanta är att ingen av kurvorna visar på någon dramatisk förändring. Förtroendet för alla fyra är på ungefär samma nivå under hela perioden, och man kan snarare skönja en svag uppåtgående tendens. Kort sagt, här finns inget som helst stöd för Blomgrens påstående att ryssarna skulle ha "helt tappat förtroendet" för dessa myndigheter Putins tid vid makten.

(En lite kortare mätserie finns presenterad på engelska här. Skall man jämföra med bilden ovan får man komma ihåg att de i den ryska versionen har satt ihop två olika kurvor till en, genom att ta andelen som svarade "ja" och subtrahera andelen som svarade "nej" på frågan. Tar man det i beaktande ser man att resultatet blir detsamma som i bilden ovan, där värdet 0 alltså betyder att lika många svarade "ja" som "nej".)

Påstående 4) "Emigrationen de senaste tre åren påminner redan om flykten efter den ryska revolutionen 1917."

Låt oss börja med emigrationen efter ryska revolutionen. Uppskattningarna av antalet ryssar som flydde landet under perioden 1917-1920 tycks variera mellan 0,9 och 2 miljoner. Enligt Blombergs påstående bör alltså i storleksordningen 1 miljon ryssar ha emigrerat under de senaste tre åren, vilket motsvarar minst 300.000 per år. Det här är ju en faktauppgift som bör vara ganska enkel att kolla, vilket man kan tycka att en journalist borde göra innan han lämnar in sin artikel för tryckning. Faktum är att det bara tog mig några sekunder att hitta statistik på Wikipedia, som ger följande bild (där de röda nedåtriktade staplarna visar utvandringen):



Det vi ser är alltså raka motsatsen till den bild som Blomberg tycks vilja ge. Istället för en dramatisk ökning av emigrationen, så ser vi att antalet ryssar som utvandrar stadigt minskar. Nivån för de senaste tre åren tycks ligga på under 50.000 per år, vilket skulle innebära att totalt 150.000 ryssar utvandrade under den perioden. Det är i runda slängar en tiondel av det antal som flydde efter revolutionen, och det är över huvud taget en mycket låg siffra för ett så stort land. Med tanke på att Ryssland har över 140 miljoner invånare innebär alltså detta att bara cirka en promille av ryssarna utvandrade under de senaste tre åren!

För att säkerställa att vi får rätt siffror via Wikipedia så har jag letat upp originalkällan Rosstat, som är den ryska motsvarigheten till Statistiska Centralbyrån. På deras sida om migration hittar jag uppgifter för 2009 och 2010, då antalet utvandrare har varit 32.458, respektive 33.577. Detta är ju snarare häpnadsväckande låga siffror för ett så stort land. Jag hittar på Migrationsverkets webbplats uppgiften att 49.948 personer utvandrade från Sverige år 2010. Med andra ord hade Sverige det året en betydligt högre utvandring än Ryssland, trots att Rysslands befolkning är drygt 15 gånger så stor som Sveriges!